This website uses cookies so that we can provide you with the best user experience possible. Cookie information is stored in your browser and performs functions such as recognising you when you return to our website and helping our team to understand which sections of the website you find most interesting and useful.
Privacy Overview
På fältet | Mer litteratur i kalendern
Solen tittar fram mellan molnen och man hör ett ivrigt sorl av röster vid bordet när verksamhetsledaren för Textens hus Laura Serkosalo och projektkoordinator Leena Manninen sätter sig vid fönsterbordet i Bar tÿpo för att prata om Litteraturkalendern som öppnas för allmänheten i oktober.
Kalendern är en del av ett utvecklingsprojekt inom textbranschen som startade i början av året i Textens hus. Litteraturkalendern har som mål att i hela landet åstadkomma det som Textens hus, som sammanför aktörer inom litteratur i Helsingfors, har åstadkommit lokalt.
”Det händer otroligt fina saker inom litteraturområdet, men allmänheten hittar nödvändigtvis inte utbudet”, konstaterar Serkosalo. Litteraturkalendern bemöter detta problem genom att sammanföra publiken och evenemangsorganisatörer på samma plattform som kan användas i webbläsaren på datorn eller i en mobil enhet. Den kommer att samla ihop litteraturevenemang, till exempel bokcirklar, intervjuer och utbildningar i hela landet och frigöra litteraturens vänner från ett överflöd av nyhetsbrev. Litteraturkalendern är ”en riksomfattande gemenskap för alla som arbetar med litteratur och texter eller har dem som hobby och är intresserade av dem”, sammanfattar Manninen.
Litteraturkalendern tillhandahåller innehåll på finska men även på svenska och engelska. Man kan söka evenemang i kalendern med hjälp av ämnesord eller till exempel enligt ort. Serkosalo och Manninen beskriver hur man i planeringsarbetet har diskuterat vilka slags sökfunktioner medlemmarna i arbetsgruppen själva skulle vilja ha. Samtidigt har man sett till att vem som helst kan uppleva kalendern som sin egen, oberoende av ålder eller särskilda intresseområden. När litteraturevenemangskulturen blir synligare kan allt fler tänka att ”också jag kan delta”, säger Serkosalo.
Hänsyn har också tagits till evenemangsorganisatörernas perspektiv. Webbplatsen är gratis för alla, det finns hjälp för att börja använda den och organisatörerna kan regelbundet uppdatera sin information i kalendern. Önskan är att användningen av kalendern ska frigöra resurser som använts till kommunikation och att tröskeln för att ordna evenemang blir lägre samt att det också ordnas fler evenemang.
Det är ytterst viktigt att trygga litteraturens livskraft i den nuvarande politiska situationen där det görs stor nedskärningar i kulturområdet. Litteraturkalendern väcker optimism på fältet. Såsom Serkosalo säger så är det svårare att göra nedskärningar i stöd, när verksamheten görs ännu mer synlig. Serkosalo preciserar hur synliggörandet av evenemangskulturen också är viktigt för gemenskaper som är verksamma på fältet: ”det stärker oss och hjälper oss att vara stolta över det vi gör.” Manninen lägger till att genom kalendern kan evenemangsorganisatörer lättare hitta samarbetspartner bland varandra.
Förutom att sammanföra evenemang och därmed också människor har Litteraturkalendern som mål att främja litteraturevenemangskulturen med hjälp av journalistiska innehåll. Man kommer att ge ut i kalendern till exempel puffar, reportage och personintervjuer i anknytning till litteraturevenemang. ”Här är ett riksomfattande perspektiv viktigt”, berättar Manninen, eftersom tanken är att presentera text- och litteraturevenemangskulturen i olika delar av Finland.
Varje gång när jag besöker Textens hus blir jag glad över den varma stämningen och känslan av gemenskap som verksamheten i huset har tillfört mitt liv. Det behövs verkligen mer samhörighet. ”Vi behöver tankeutbyte och bekräftelse av andra, känslan av att bli hörda och förstådda”, säger Serkosalo. Man vill uttryckligen främja med kalendern ”att människor kommer i kontakt med varandra.”
Både Serkosalos och Manninens önskan är att kalendern ska vara bekant för allmänheten och fältet om ett år. Det är också viktigt att webbplatsen är långlivad. Manninen beskriver att tanken är att Litteraturkalendern ska vara en permanent del av litteraturområdet också efter projektperioden. När kalendern öppnas väntar båda två mest på att användarna hittar webbplatsen. ”Jag önskar att vi klarar av att bygga ett så trevligt hus att det bjuder människor att stiga in – både organisatörer och användare. Ett hus och väggar utan invånare är lika med noll”, berättar Serkosalo om sin vision.
Anna Kallio
Skribenten är fri kritiker och redaktionssekreterare för webbplattformen Runografi.